Sömnlös i Oslo.
Magkatarren har kommit tillbaka, inte snäll denna gång. Huvudet vill explodera. Sömnen är som bortblåst. Inatt kröp jag ner hos Kovan klockan fyra, grisen hade lagt sig rakt över sängen, huvudet på min sida och resten av kroppen på sin sida. Han var dessutom omöjlig att väcka, så när jag försökte somna så låg jag alltså med huvudet på mitten av sängen och fötterna utanför sängen. En underbar natt.
Har legat hemma på soffan två dagar. Idag har jag haft The hills marathon. Jag har läst tusen bloggar och jag undrar om alla stora bloggare är tappade i golvet som barn, alla bråkar med alla och alla är bästisar med alla. Jag hade också fått magsår om jag hade hållt på så.
Jag ber till gud om en natt med sömn inatt, imorgon måste jag må bra för jag vill jobba. Har inte träffat Therese sen hon kom tillbaka. Dagarna går sjukt långsamt när man inte gör nåt.
Rasha och Linn, oslo är underbart på våren. När kommer ni? :)
Och jag ska inte sno något av dig Linn :P Miss you guys already.
Känslor.
It´s been a while. Har inte haft den där skrivarlusten på ett tag. Har saknat den.
Skriva har alltid varit min passion och mitt sätt att få ur mig saker, det vet många av mina vänner om. Vet inte hur många brev Saranda har fått genom åren med mina tankar och känslor på som jag inte kunnat säga i ljud.
Idag är en sån dag, jag kan inte säga, jag måste skriva.
Idag har jag haft tusen känslor i min kropp. Det är väldigt rart som norrmännen säger, alltså konstigt, en väldigt konstig känsla att gå runt med så mycket känslor som krockar. Hur kan man känna lycka, lyckorus samtidigt som man känner bevikelse och ledsamhet. En sån ledsamhet då man inte riktigt orkar gråta utan går runt i dvala ungefär.
Känslor är konstiga och ibland så vill jag bara kasta bort dom och inte orka känna nåt. Men hur vore det?
Livet utan känslor? Då kan man lika gärna dö.
Jag känner så jävla mycket saknad när jag är hemma, den bara drar i mig och jag känner mig avundsjuk när jag pratar med mina vänner och dom ska hitta på nåt roligt eller dom vet mer om varandra än jag vet. För jag sitter 30 mil bort och hinner knappt med livet där. Jag saknar mina vänner. Jag saknar min bästis som är ännu längre bort nu än hon varit förut.
Jag saknar min familj. Men jag vet att när jag flyttar tillbaka så kommer jag sakna något ännu mer och jag vet inte nu hur jag kommer tackla det. Jag är sjukt rädd för dagen och jag suger i mig varje sekund som är kvar av tiden.
Idag har jag så mycket känslor att jag är förvirrad. Åh jag hatar den här dagen samtidigt som jag älskar den.
Idag ska jag träffa mina älskade vänner. Jag ska krama min bästa bästis. Jag ska överraska Denise på hennes firande, jag ska röka menthol på hennes balkong och jag ska träffa alla mina älskade, DeniseSabinaSusCarolineStina, jag hoppas så mkt att Rasha och Linn kommer vara där också.
Jävla, älskade dag.
Stort steg.
Ibland går tiden så fort att man inte känner av livet förrän man står i vägskälet. Jag känner av livet väldigt mycket just nu, det mesta på gott och en del på ont. Jag kan inte vänta tills jag får flytta och samtidigt är jag lite rädd. Men det hör nog till. Jag släpper mycket i mitt liv, min lägenhet, mitt jobb. Men å andra sidan så finns lägenhet och jobb kvar i Sverige. Jag vill flytta nu, samtidigt så suger jag ut varje minut i min lägenhet och drar mig till sista sekunden att packa. Jag lämnar vänner och familj, en del vänner som jag trodde jag var närmre, som jag förlorat en bit av. Det gör mig väldigt ont för jag trodde det var mer än så. Vänner som visat sig vara närmare än vad jag trodde. Min ena bästis lämnar jag i Stockholm och min andra tar jag med mig. Min mamma och pappa kommer jag sakna mest av alla. Och syster yster såklart, även om jag tror vi kommer träffas mer nu än förut.
Jag kommer sakna min trygghet, min vardag, mina rutiner. Men jag kan inte vänta att bryta mig loss från dem och skaffa mig nya, med dig. Jag kan inte vänta. Jag hoppas att det blir det bästa jag har gjort. Jag är lycklig att det är med dig.
Ryck i skrattgroparna.
http://www.finest.se/userBlog/?uid=3673&beid=1160433
För övrigt roar jag mig med slänga typ tusen kassar med skit som min baby ska slippa se i Norge. Och får tusen telefonsamtal så jag dör. Men jag har hittat min hyresgäst tror jag! :)
Will you be there?
In my deepest despair
Will you still care?
Will you be there?
In my trials
And my tripulations
Through our doubts
And frustrations
In my violence
In my turbulence
Through my fear
And my confessions
In my anguish and my pain
Through my joy and my sorrow
In the promise of another tomorrow
Ill never let you part
For you´re always in my heart.
I really miss you.
I miss you, you know I really do.
Whenever you're gone.
Give me a call.
I miss you, you know i really do.
I miss you babe, I really do, whenever you're gone just give me a call.
Vakna baby, I miss you.
Nu jävlar.
Idag ska jag börja med min träning igen, nu har jag inget mer att skylla på längre som jobb och vrickade ben. Nu har jag semester och är läkt. Och jag ser så fram emot att spöa min älskling i Billingehus loppet, det kommer bli en underbar upplevelse.
Jag älskar amerikanska såpor. speciellt såna extremt löjliga som the bachelorette och the days of our lifes, jag börjar tro att 70 procent av amerikanarna är utvecklon. Det kanske förklarar en hel del.
Nu ska jag bli fit, vi hörs om ett par år.
En dag på jobbet.
Nu ska vi sjunga Hanson.
Härmis.
Inatt så rymde två hästar och vilka var det inte utan Gubben och Cabo, hästarna jag och Veronica rider på! Så typiskt av dom, kan se dom framför mig när dom sprang, gubben först och sen gresen bakom. Jag gillar hästar med personlighet, men dom två är två stycken orginal!
Så nu ska vi dit och kolla så dom är hela och rena.
Midsommar i regn, börjar bli en tradition i Sverige. Men jag kommer iaf fira med den jag tycker om mest av allt i hela världen och goda vänner!
Det finns ingen dåligt väder, bara dåliga kläder!
Mumintrollet.
Det är faktiskt inte på riktigt, det är bara tecknat.
Fast mumin mamman är bäst, en sån mamma ska jag bli!
Jag gillar att hon alltid har med sig sin väska, vart hon än är i huset. Det ska jag också ha.
Drömmar.
Finns det drömpsykologer jag kan gå hos?
Upp i ottan.
Jag har väldigt svårt för att laga mat tidigt på dagen, jag mår så illa då. Så jag och Micha får nog ta oss en powernap, eller hon ligger redan och snarkar med sin älskade boll vid nosen. Jag ska också snarka, fast utan boll, det är inte riktigt min grej.
Pipleksaker däremot, det är grejer det.
Fy fasen.
Jag har så tråkigt att jag tittar på en film med Lindsay Lohan och en bil som är levande.
Jag ska fortsätta min tråkiga kväll, har jag tur kanske jag dör av tristess, det skulle vara roligare.
Hundvakt.
Det tycker hon nog om.
Jag är sjukt uttråkad så jag är nog väldigt tråkig. Jag hatar vädret och det är ingen rolig dag, idag igen.
Nu ska vi ut och leka i regnet, det tycker nog hon om, hon är ju trots allt bara fyra år och fyraåringar brukar tycka om regn och lek!
No money, no honey.
Idag gjorde jag det som jag avskyr mest av allt i hela världen, jag klippte mig. Jag känner mig skitful i det där hemska ljuset, håret ligger slickat och frisören har alltid jättefint hår och jag har alltid slitet hår eftersom jag hatar att gå dit och då blir det hemskt slitet. Men det blev faktiskt en trevlig upplevelse, jag har pratat konstant i en timme och håret blev inte fult fixat och jag kunde gå ut genom dörrarna utan att snabbt dra upp håret i en tofs. Jag är därmed nöjd.
Även om jag inte blir rik på bloggandet så hoppas jag inte uttrycket stämmer och min honey vill stanna hos mig ändå, men om han inte gör det, så är det erat fel.
Tänk på det.
